knegers

Inte för att det är min slags musik alls..
Inte för att jag tycker videon är mycket att hurra över..
..men just nu är det texten som gäller..

Inte för att jag känner mig som att jag är on a high - det kommer väl om ett tag kan man hoppas - eller att jag är ute och klubbar halva nätterna.. *orka*


Insåg egentligen ganska snart någonstans långt inuti att det inte skulle funka, och egentligen gjorde jag ju slut på det hela för två veckor sen vilket man halvt om halvt kan läsa om i tidigare inlägg, men vem lyssnar på sitt inre och varningsklockor när man känner sig nykär? Hjärnan blir som bortkopplad - speciellt när man, som i det här fallet, jobbar ihop och spenderar mer tid med varandra (om så bara via sms eller på MSN) än isär.. Vem hinner/orkar tänka efter då? Sjuk som jag är, är det här första gången på 5½ vecka som vi kommer vara helt och hållet ifrån varandra mer än ett dygn.. Och det är nog en blessing in disguise..
Det var först efter helgen som var (och början på veckan gjorde det ännu mer uppenbart) som jag kunde ta till mig mina insikter och förstå att ännu en groda på vägen klarats av..